Vår nostalgi,
Önskar lite att jag befann mig uppe i Byxelkrok just nu. Saknar människorna, miljön och att bara få vara. Mysigaste stället någonsin att bara vara på och njuta. Snacka om att jag mådde bra när jag följde med A och hans familj upp när jag gick i skolan. Det var så dunder skönt att bara få tänka på annat. Så mycket kärlek runt omkring en både från han och hans familj o vänner. Nu, kommer man någonsin att sätta sin fot där uppe igen? Att bli av med sin älskade är inte den största förlusten. Man förlorar även den fina relation man byggt upp till familjen och vännerna. Jag kommer sakna dom där morgonarna när han gav sig ut för att fiska och jag fortfarande låg kvar och sov men fick en puss på pannan som god morgon efteråt. När jag fick frukost på sängen och bara få vara där med dig. Ännu ett minne som är så otroligt fint och som jag inte kan annat än o le åt. Jag har upplevt vår, sommar och höst uppe i underbara Byxelkrok men ej ännu vintern. Jag hoppas på att jag kan bocka av det i år eller i början på nästa. Men den här gången checkar jag tråkigt nog inte in läntgst upp på norra öland utan hemma hos Mickis. Sorgligt som tusan men jag får anpassa mig och jag antar att jag överlever det med..
Jag är fortfarande förvirrad. Man säger inte en vecka efter att du planerat att lämna mig att jag aldrig någonsin ska lämna Dig. Det är inte logiskt för fem öre.
Kommentarer
Trackback
