30 september 2011,
Idag är en sån där dag då jag vill packa ner alla mina kläder ja hela rummet i alla resväskor jag kan hitta och sedan bara åka åka åka härifrån. Det är dagens dröm! Jag har nog aldrig varit så trött någonsin som nu på att vara i Kalmar. Det händer absolut ingenting, eller så är det jag som gör så att det inte händer något. Vill ha något nytt, en ny stad, nytt språk, nya människor och helt annan kultur. För många fina vänner och underbar familj och släkt håller mig kvar här och utan att få träffa dom så finns inte jag. Jag saknar liksom han som var min för bara någon månad sedan hela tiden. Inte lika mycket men guud så ofta han dyker upp i mitt huvud. Det jag blir så arg över är att varför ska man älska och sakna en person som varken älskar eller saknar en tillbaka? Jag försöker klämma in den smarta meningen.
Imorgon byter vi månad och det slår om till oktober. Det är knäppt vad tiden har gått fort och innan jag vet ordet av så är det julafton och hela tjocka släkten är samlad. Jag längtar ärligt talat tills hösten nästa år då jag pluggar. Om det blir i Kalmar vet jag inte men helst hade jag velat dra mig uppåt landet för Uppsala Universitet. Det hade varit grymt häftigt! Men återigen, så många människor som inte ens vet om det, håller mig kvar här i denna gråa och mörka stad.
Och Elin som flyttar till Norge nu i oktober. Jag vill låsa in henne någonstans så att hon aldrig kan sätta sig på det där tåget och lämna mig och oss andra här i kanske lite drygt ett år. Inte okej.
Kommentarer
Trackback
