Det råder harmoni, för stunden
Jag har nog inte det där behovet av att följa strömmen och resa till Norge eller London som alla andra. Jag har funderat på dessa två alternativ så himla länge att jag knappt vet vad jag vill längre. London har jag aldrig besökt och jag vet inte hur det skulle vara att bo där. Norge, en utav mina närmsta kompisar flyttar dit till oktober så en vecka tillsammans med henne där kommer det bli. Jag får se när jag kommer hem igen efter det och kanske kanske att jag bestämmer mig för att flytta dit!
Jag liksom inte detta behovet som många andra har att jag MÅSTE jobba i Norge för att tjäna dom där tiotusentalskronorna för att åka till Thailand eller till Australien i ett halvår. Just nu räcker det att bara få börja plugga, börja jobba och sedan kan jag resa. Varför ska allt vara så bestämt? Från att ha gått från att vilja bli politiker till landskapsarkitekt till psykolog och nu något helt annat. Det är fantastiskt vilka fantasier och drömmar man egentligen har. Jag som trodde att jag inte alls visste vad som skulle bli av med mig. Man behöver inte göra som alla andra, helt sjukt att man målade upp en sådan stor världsbild på det man skulle göra.
Just nu tänker jag inte så mycket på han, jag får fortfarande klump i halsen och kan knappt äta ibland. jag börjar fortfarande stor böla när jag självmant öppnar den där underbara mappen med alla bilder eller kollar på de framkallade bilderna. Jag sover fortfarande inte på den sidan av sängen han brukade ligga på och det enda jag vill är att snuffsa hans hals och nacke och den där parfymen som passar honom utmärkt. Men ibland fungerar det, ibland accepterar jag att det har blivit så här trots att just den känslan inträffar en gång på en miljon. Detta är så fel.
Du tyckte att bråken tog över. Du såg aldrig varför dom ens uppstod. Du var och är för svag. Du brydde dig aldrig när jag grät eller var ledsen.
Kommentarer
Trackback
